BC 461 Mellanstation för en anknytning. Apparaten på bilden är av utförande 1, dvs utan automatisk genomgång när mikrotelefonen är pålagd. Apparaten är från min samling. Sidan är inte färdig.

Ekeberg: Telefoni del III:2 sid 51 - 66

Telefonapparaterna BC451 och BC461. Under år 1941 hava nykonstruktioner av mellanstationsapparater 2 dl. utförts och blivit fastställda; se fig. 44 och 46, varigenom de ovan antydda bristerna blivit avhjälpta. De nya apparaterna äro även till det yttre helt olika de gamla plåtapparaterna och omställningen mellan huvud- och anknytningsledningen verkställes medelst tryckknappar. Emedan bakelitkåpan är av standardstorlek och skall inrymnma signalinduktor för uppringning av anknytningsapparaten, har det icke blivit plats för apparatklockan Ka, utan denna är utförd i form av extra ringklocka, som monteras invid väggplinten eller annan lämpligare plats. Ledningsschemat för BC 451 är så lika det för BC 461 att någon särskild ritning över det förra icke är behövlig. I CB apparatens schema saknas fingerskivan, och kontakterna 12-14 äro förenade med en trädbygel, by, se fig.XXX

Genom ett enkelt utbyte av den mekaniska omställningsanordningen för tryckknapparnas fjäderställ kan vardera apparattypen funktionera på två olika sätt, utan att någon som helst omkoppling i ledningsschemat behöver företagas. Man får därför i verkligheten fyra typbeteckningar: BC 451/1, BC 451/2, BC 461/1, och BC 461/2. Apparater med omställningsanordning 1. igenkännas därpå, att de ha tre tryckknappar; när apparaten skall stå på genomgång, måste man efter varje samtal trycka ned den mellersta, röda knappen. Apparater med omställningsanordning 2. ha endast två tryckknappar (det mellersta hålet är igensatt). I)en mellersta omkastarkilen påverkas av klykan, så att apparaten automatiskt ställes på genomgång, när mikrotelefonen lägges på.

Med undantag av omställningsanordningen äro alla apparatdelar som utgöra insatsen i bakelitkåpan desamma i alla fyra apparattyperna

Signalinduktor FM 2658, se sid. 23.

Blänkare GM 2758. På ett vridbart stift mitt emellan två elektromagnetrullar - och parallellt med kärnorna - äro fästade dels ett ankare av tunn järnplåt dels en vitmålad blänkarflagga i form av fyra små vingar. I viloläget hålles ankaret genom en omkring stiftet lindad spiralfjäder i ungefär 40° vnkel mot planet genom kärnornas centrumlinjer. och de vita vingarna äro dolda under de svarta delarna av täckskivan, se fig. 45. När ström går genom lindningarna, vrides ankaret, så att dess båda ändar ligga över var sin magnetkärna, och de vita vingarna visa sig i täckskivans fyra öppningar. Elektromagnetlindningarna äro kopplade i serie och ha ett sammanlagt motstånd av 70 ohm. Blänkarlindningen ingår i abonnentledningens ena bransch, då apparaten står på genomgång, men endast under det korta ögonblick mikrotelefonen lyftes upp, för att man skall kunna avgöra om ledningen är upptagen av samtal; annars är den kortsluten av klykfjädrarna 63-64 och kan icke utöva någon dämpning av de genomgående talströmmarna.

Induktionsrulle FP 2575, se sid. 9.

Kondensatorerna K1 ock K4 äro uppställda under knappfjäderstället. K1 ā 1mF ingår - i serie med m4 ā 600 ohm - i gnistsläckarkretsen över impulskontakten i fingerskivan. Parallellt med denna krets inkopplas under impulseringen kondensatorn K2 ā 1mF i serie med relät R1, se fig. 51. Tillsammans utöva de samma effekt beträffande gnistsläckningen och impulsernas form som motsvarande anordning i BC 330, se sid. 11. K4 ā 1mF är kopplad i serie med ringklockan Ka för att icke CB skall slutas genom abonnentledningen och Ka, då den röda knappen nedtryckes eller då den utlöses. I övergångsögonblicket och på grund av kontinuiteten i denna växling uppstår nämligen en momentan slutning samtidigt mellan fjädrarna 49-50-51 och mellan 54-55-56, varigenom klockan för ett visst läge på kläppstången skulle klirra till.

Väggplinten FV 960 innehåller ringklockan Kv, typ FO 854, det trögverkande reläet R1, ett likriktaraggregat och kondensatorerna K2 ā 1mF och K3 ā 2mF. Ringklockan är i de väsentliga. delarna alldeles lik FO 852, se sid. 11. Den får icke ström förrän reläet R1 slagit till.

Reläet R1 är permanent inkopplat mellan ledningsbranscherna i serie med kondensatorn K2 och bildar därigenom en shunt för talströmmarna, men kan icke magnetiseras av ström från CB. Denna shunt medför en dämpning av talströmmarna av endast 0,01 - 0,03 neper inom talfrekvensområdet. I de förut beskrivna mellanstationsapparaterna BC 301 och BC 311 inkommer i stället - under samtal mellan telefonstationen och ankytningsapparaten - blänkarens lindningar med parallellkopplad kondensator som serieimpedans, vilken förorsakar en dämpning av 0.02 - 0,22 för olika frekvenser hos talströmmarna frän 3000 till :300 p/s. Genom sin trögverkning blir reläet okänsligt för de strömstötar som genomgå lindningarna under impulseringen. Skulle reläet aktiviseras av impulserna, så komme även klockan Kv att få upp- och urladdningsströmmar från kondensatorn K3. och man skulle höra störande "knäppar", men det visar sig nu att klockan förblir oberörd under den automatiska kopplingen vid 36V spänning på CB. Genom nu nämnda anordning för att eliminera knäppar i signalklockan har minimispänningen för sammanhängande god signal höjts ganska avsevärt. När klockan inkopplas såsom t. ex. i BC 330, ringer den vid 10V, men efter reläets införande i strömkretsen erfordras minst 26V växelspänning.

Reläet Rl påverkas icke av CB på grund av den seriekopplade kondensatorn, men för induktorström ligger det stadigt till på grund av kombinationen med likriktaren. och först när reläet magnetiseras ringer Kv. Då mellanstationsapparaten står på genomgång - röda knappen nedtryckt - tjänstgör Kv för signaler både från telefonstationen och från anknytningen. Då alla tre knapparna äro uppe påverkas Kv endast av signaler från telefonstationen, under det att anknytningens ringningar inkomma på Ka. I utförandet 2. kan denna kombination icke förekomma, emedan mellersta knappens fjäderparti alltid är påverkat, då mikrotelefonen är pålagd.

Likriktaren innehåller på vardera sidan 12 st. kopparlikriktarelement av 20 mm. diameter.

Apparatklockan Ka, FO 735, är en vanlig polariserad ringklocka FO 852, som försetts med inkopplingsplint och skyddskåpa. Klockan ringer för signal från anknytningsapparaten, dels om alla tre knapparna äro uppe, dels om samtal pågår å huvudledningen och således vita knappen är nedtryckt. Man kan i senare fallet även nedtrycka svarta knappen, se nedan; då växlas anknytningsledningen från Ka till tal- och signalanordningen.

I det följande skall lämnas en beskrivning av omställningsanordningen och dess funktioner samt de olika kombinationer i ledningsschemat, som uppkomma vid olika inställning av de tre tryckknapparna.

BC 461/1. Omställning av mellanstationsapparaten i förhållande till central- och anknytningsledningen utföres med de tre tryckknapparna A, B och C, resp. vit, svart och röd, placerade framför mikrotelefonskaftet på apparatens övre, plana del. Om man utgår ifrån att alla tre knapparna äro i uppläge och mikrotelefonen pålagd - normalläget för denna apparattyp - så är centralledningen L1 kopplad till reläet R1 och klockan Kv i väggplinten, och anknytningsledningen L2 är förbunden med ringklockan Ka över kon­takterna 50 och 55, fig. 51, eftersom röda knappen antages vara i uppläge.

De tre på apparaten synliga knapparna verka på var sin vertikalt rörliga slid: Sa, Sr och Ss. I vardera metallblecket är fästad en cylinderfornrad ebonitkuts, som påverkar fjäderpartiet, då knappen nedtryckes. Sliderna bli under vissa förutsättningar spärrade i nedläget, men då spärren utlöses, skjutes sliden och tryckknappen upp av resp. plattfjäder pl, p2 och p3, fastsatta under den metallbrygga som uppbär kontaktfjädergrupperna, se fig. 45. Spärrningen åstadkommes av hakarna h1, h2 och h3 utformade på tre skilda mässingsskenor S1, S2 och S3, jmfr fig. 51 A o. B. S1 påverkas av mikrotelefonklykan medelst hävarmen a7, så att, när mikrotelefonen lagts på, spärrhaken h1 kommer att befinna sig helt utanför sliden Sa, och Sr kan nu tryckas in, utan att hävarmen a4 påverkas. Samtidigt har S1 bringat S2 i sådant läge, att haken h2 ligger utanför spärrtanden på Ss. När mikrotelefonen är pålagd, kan alltså varken Sa eller Ss spärras i nedläget. Däremot kan Sr tryckas in och spärras, även när mikrotelefonen år pålagd. Denna spärrning åstadkommes av haken h3 på den under slidbryggan placerade skenan S3. Om man, under det mikrotelefonen är avlyft och vita knappen ar intryckt, trycker in röda knappen, så går den vita knappen upp, emedan den breda framkanten på Sr skjuter ut skenan S1 sa mycket, att haken h1 kommer utanför spärrtanden, och Sa föres upp av fjädern p1.

Då röda knappen är intryckt, står mellanstationsapparaten i genomgångsläge.. Omställning från genomgångsläge till normalläge - då mikrotelefonen år pålagd - sker genom att trycka in antingen vita eller svarta knappen. Härvid träffar slidens underkant hävstångsarmen a5 resp. a6, så att haken h3 skjutes ut ur spärret, och Sr går i uppläge. Då man sedan släpper vita knappen (eller svarta), går den upp av trycket från fjädern p1 (eller p2), ty vit och svart knapp kan icke spärras, då mikrotelefonen är pålagd. Apparaten befinner sig alltså nu i normalläge.

Antag att apparaten står på genomgång och man håller mikrotelefonen i handen; när vita knappen (eller svarta) nedtryckes utlöses den röda, men den vita (eller svarta) blir spärrad, och apparaten övergår icke till normalläget, förr än klykan tryckts ned.

När mellanstationsapparaten står i genomgångsläge med mikrotelefonen pålagd, och man vill koppla in huvudledningen, måste man först lyfta av mikrotelefonen och sedan trycka in den vita knappen. Därigenom frigöres spärren h3 av armen a5, och sliden Sr skjutes upp av fjädern p3. I samma ögonblick som a4 faller in under den sneda avfasningen på den breda framdelen av Sr, kommer haken h1 att göra ingrepp i spärren på Sa. Vill man under samtalet på huvudledningen göra en förfrågan vid anknytningsapparaten, tryckes svarta knappen in, och man ringer med induktorn, under det att mikrotelefonen fortfarande hålles avlyft. Tanden på Ss trycker då ut skenan S2 så mycket, att haken h2 faller in i spärrtanden; S1 påverkas där­emot icke alls, emedan den ligger innanför S2. När man skall återgå till samtalet på huvudledningen, trycker man utan vidare ned vita knappen i ett återfjädrande bottenläge, varvid S1 och S2 föras ut av den främre, breda delen av sliden Sa så mycket, att h2 lämnar spärrtanden och Ss kan skjutas upp av p2. När mikrotelefonen lägges på, utsättes armen a7 (fästad i skenan S1) för tryck av klykomkastaren, och S1 vrides framåt så långt att h1 förlorar sitt ingrepp med sliden Sa, och den tillhörande fjädergruppen återtar sin normalinställning.

När mellanstationsapparaten står i genomgångsläge med mikrotelefonen pålagd, och man vill koppla in anknytningsledningen, måste man först lyfta av mikrotelefonen och sedan trycka in den svarta knappen. Därigenom frigöres spärren h3 av hävstångsarmen a6, varefter S2 tillika med S1 föras in mot sliderna av lamellfjädern p5, som verkar på underkanten av S2, se fig. 45, så att haken h2 får ingrepp i spärrtanden på Ss. På samma sätt verkar p4 på S1. Då samtalet är slut och mikrotelefonen lägges på, verkar klykan förmedelst armen a7 på skenan S1, som i sin tur skjuter ut S2 så mycket, att Ss utlöses och återgår i uppläge.

När man under samtal på anknytningsledningen vill göra en förfrågan via telefonstationen, trycker man utan vidare in vita knappen, medan mikrotelefonen hålles i handen. Redan ögonblicket innan haken h1 går över kanten på tanden i Sa utlöses Ss, emedan tanden på Sa är något bredare än den på Ss. När man vill gå tillbaka till samtalet på anknytningsledningen, tryckes ånyo svarta knappen in utan vidare. Tanden på Ss glider då ned under spärrhaken h2, utan att skenan S1 med haken h1 rör sig. Man har även möjlighet att ånyo gå tillbaka till samtalet på huvudledningen genom att trycka ned vita knappen i det återfjädrande bottenläget. Härigenom ändras icke kontaktförhållandena i A knappens fjädergrupp, utan handgreppet verkar endast så, att B knappen utlöses (se ovan) och talanordningen omkopplas till L1, under det att L2 ställes till Ka. Man kan återigen uppta samtalet på anknytningsledningen o. s. v., och när mikrotelefonen lägges på, återgå både vita och svarta knappen i normalläge, och nedkopplingen av samtalet via telefonstationen inledes.

De tre tryckknapparna i BC 451/1. och i BC 161/1. stå alltså i mekaniskt beroende av varandra och av klykan enligt följande sammanställning:

Den vita och den svarta knappen bli spärrade, om de tryckas ned, under det att mikrotelefonen är avlyft.
Den röda knappen blir alltid spärrad i nedtryckt läge, både när mikrotelefonen är pålagd, och då den är avlyft.
Den vita och den svarta knappens spärrning utlöses, då den röda knappen eller klykan nedtrvckes.
Den svarta knappen frigöres dessutom, när vita knappen spärras, och även när vita knappen nedtryckes från det spärrade läget till det återfjädrande bottenläget.
Den röda knappens spärr utlöses endast genom nedtryckning av vit eller svart knapp, oberoende av klykans ställning.

De olika ledningskombinationerna i mellanstationsapparat BC 461/1.

A. Utgångspunkt: alla tre knapparna uppe.

1. Ankommande samtal på huvudledningen. Påringningssignalen magnetiserar reläet R1 och påverkar sedan jämväl den breddkopplade ringklockan Kv; a branschen står för avbrott i kontakten 51 och b branschen i 54. Anknytningsledningen är kopplad till Ka via 50, 45 och 55, jmfr fig. 52 B. Samtalet mottages, sedan man lyft av mikrotelefonen och tryckt in den vita knappen. Centralbatteriet slutes via linjereläet på telefonstationen genom kontakterna 58 och 62, induktionsrullens linjelindning, mikrofonen, 71 i induktorn och 60 i vita knappen, se fig. 32 A. Efter samtalets slut utlöses den vita knappen, då mikrotelefonen lägges ned.

Om den påringande önskar komma till anknytningen, intryckes den svarta knappen, och man ringer med induktorn, under det mikrotelefonen fortfarande hålles avlyft, se fig. 52 D. När svar erhållits (båda apparaterna få mikrofonströmmatning från det lokala batteriet på mellanstationen), tryckes den röda knappen in. Härvid utlösas både vita och svarta knappen, och anknytningsapparaten får strömmatning från CB. Redan när mikrotelefonen togs upp, blev blänkaren inkopplad mellan 63-64, och når röda knappen trycktes in fick blänkaren ström från CB genom anknytningens mikrofon och visar vitt, sa länge mikrotelefonen är avlyft. Under överflyttningen av samtalet till anknytningen blir huvudledningen sluten genom motståndet m6 2000 ohm för att förebygga halv slutsignal på stationen, se fig. 52 C. I samma syfte d. v. s. för att icke under något ögonblick bryta strömmen genom strömmatningsreläerna, hava de kontaktväxlingar som äga rum vid nedtryckning av svarta och röda knapparna gjorts kontinuitetsbevarande. Då röda knappen tryckts in och apparaten är ställd på genomgång, är kontakten 52-53 bruten. Det blir härigenom omöjligt att vid mellanstationsapparaten avlyssna ett genomgående samtal. När mikrotelefonen lägges på, sedan den röda knappen blivit intryckt, sker ingen annan förändring i schemat än att blänkaren kortslutes och visar svart. Vid överflyttning av samtal till anknytningsapparaten är det viktigt, att den röda knappen nedtryckes, medan man ännu håller mikrotelefonen i handen. Lägger man i stället ned mikrotelefonen först, utlösas vit och svart knapp och kontakten 61-62 öppnas; motståndet 2000 ohm kopplas ur, och ledningen står för avbrott i 51 och 54, tills man hunnit trycka ned röda knappen.

Under det mellanstationsapparaten är inställd och använd för samtal via telefonstationen, kan man ringa upp anknytningen för att lämna ett meddelande eller begära en upplysning: man trycker utan vidare ned svarta knappen, så att både vit och svart knapp är i arbetsläge, se fig. 53 C-D; 2000 ohm blir kopplat till huvudledningen för att hålla kopplet på stationen; anknytningsledningen blir inväxlad till tal- och signalanordningen; man ringer, under det klykan fortfarande är i uppläge. Efter uträttat ärende går man tillbaka till samtalet på huvudledning genom att utan vidare trycka ned vita knappen i det återfjädrande bottenläget, varvid svarta knappen utlöses, och talanordningen växlas in till huvudledningen via kontakterna 46 och 41. Motståndet 2000 ohm kopplas bort genom brytkontakten 41-42, och Ka återkopplas till anknytningsledningen, då kontakten 44-45 slutes. När mikrotelefonen efter slutat samtal över telefonstationen lägges på, blir vita knappen utlöst och apparaten återgår i normalläge.

Under samtalet på anknytningsledningen kan rikstelefonisten koppla sig in på den för lokalsamtal upptagetmarkerade huvudledningen; hennes dubbelsignal påverkar Kv, ehuru klockan är shuntad med motståndet 2000 ohm.

2. Ankommande samtal på anknytningsledningen. Induktorsignalen går över kontakten 50, klockan Ka, kontakterna 45 och 55, se fig. 52 B. Ringningen besvaras, sedan man tagit upp mikrotelefonen och därefter tryckt in svarta knappen. Talströmkretsen kan åskådliggöras av fig. 52 D, om man tänker sig induktorn i viloläge, så att kontakten 71 är förbunden med 43. Sekundärkretsen genom hörtelefonen är sluten, eftersom röda knappen är i uppläge.

Under samtalet inkommande signal på huvudledningen upptages av reläklockan Kv. Signalen besvaras, sedan man omedelbart tryckt in vita knappen, varvid den svarta utlöses. För att gå tillbaka till samtalet på anknyt­ningsledningen tryckes svarta knappen in på nytt, vita knappen ändrar därigenom icke läge, och notståndet m6 blir inlänkat mellan huvudledningens branscher och kvarhåller kopplingen på telefonstationen. Om den över stationen påringande abonnenten icke skall vänta på ytterligare meddelande, lägger han på mikrotelefonen, och svarssnörets lampa tändes resp. L1 i ledningsväljaren avmagnetiseras. När efter slutat samtal mikrotelefonen lägges på, utlösas båda knapparna, och apparaten befinner sig åter i normalläge; nedkopplingen på telefonstationen fullbordas.

Om påringningen från anknytningen avsåg vidarekoppling till telefonstationen, tryckes den röda knappen in omedelbart, och mikrotelefonen lägges på. 1 detta fall spelar ordningsföljden mellan operationerna icke någon roll.

3. Avgående samtal till tele/onstationen. Först lyfter man mikrotelefonen, och sedan tryckes den vita knappen ned. CB slutes genom linjereläet på stationen och talanordningen i telefonapparaten. Motståndet m6 hänger vid ena branschen i kontakten 46. Under samtalet kan man göra förfråg­ningsanrop till anknytningsapparaten, se mom. 1.

4. Avgående samtal till anknytningsapparaten. Mikrotelefonen avlyftes, svarta knappen tryckes in, och man ger signal med induktorn. Motståndet m6 kopplas nu icke in på huvudledningen, emedan vita knappen står i viloläge; anrop till stationen sker således icke, men Kv mottager signaler därifrån. B. Utgångspunkt: röda knappen intryckt.

6. Ankommande samtal på huvudledningen. Signalen kommer in på reläklockan Kv ock höres även på anknytningsapparatens klocka, jmfr fig. 51. Vid mellanstationen lyftes mikrotelefonen upp, och vita knappen nedtryckes, varvid talanordningen kopplas till huvudledningen. Röda knappen blir utlöst och ställer anknytningsledningen till Ka. I övrigt lika med mom. 1. Efter samtalets slut tryckes röda knappen ned och mikrotelefonen lägges på.

6. Ankommande samtal på anknytningsledningen. Signalen frän handinduktorn inkommer på reläklockan Kv och kan vanligen lätt skiljas från stationens maskininduktorsignal. Mikrotelefonen tages upp. och svarta knappen tryckes ned. Röda knappen blir därvid utlöst, och anknytnings­ledningen blir via 50, 47, 71, 44 och 55 kopplad till talanordningen. Huvud­ledningen står kopplad till Kv. Efter samtalets slut tryckes röda knappen in och mikrotelefonen lägges på.

7. Avgående samtal till telefonstationen. Mikrotelefonen lyftes av, och vita knappen tryckes ned, varvid den röda går upp; därefter lika med mom 3. Efter samtalets slut tryckes röda knappen ned, och mikrotelefonen lägges på.

8. Avgående samtal till anknytningsapparaten. Mikrotelefonen tages upp, svarta knappen tryckes in, och induktorveven vrides runt några gånger. När induktoraxeln återgått i viloläge, och omkopplingsfjädern ligger an mot kontakten 71, ingår talanordningen och lokala batteriet i slingan genom anknytningsapparaten. Efter samtalets slut tryckes röda knappen in, och mikrotelefonen lägges på.

BC 462/2. Mellanstationsapparater enligt utförande 2. skilja sig till det yttre från de nyss beskrivna, genom att den röda knappen saknas, men den tillhörande sliden Sr i omställningsanordningen finnes kvar och manövreras av spiralfjädern Sp och de båda havstänger, som i fig. 49 B o. G marke­rats med a8 och a9. Sliderna Sa och Ss äro lika som i fig. 51, men skenan S3 saknas, emedan mellersta sliden Sr icke spärras i nedläget utan hålles kvar där av spiralfjädern Sp, så länge apparaten befinner sig i viloläge. Trycker man in vita knappen, under det mikrotelefonen är avlyft, föres Sr upp ur det mellersta fjäderpartiet av havstången a8, och båda sliderna hållas i detta läge av spärrhaken h1. Denna spärr utlöses, då skenan S1 av klykan föres så långt ut, att haken h1 släpper tanden i sliden Sa. Nu är det Sp, som drar ned ebonitkutsen på Sr i mellersta fjäderpartiet, på samma gång som Sa föres upp, och vänstra fjäderpartiet återgår i viloläge. På analogt sätt verkar nedtryckningen och utlösningen av svarta knappen. Apparaten kommer alltså att helt automatiskt ställa in sig på genomgång efter varje samtals slut, då mikrotelefonen lägges ned på sin plats. För denna apparattyp är sålunda genomgångsläget att betrakta som normalläge. Då t. ex. a9 är i arbetsläge, är hävstången a8 alldeles fri, och sliden Sa hålles i uppläge av fjädern p1.

Den svarta och den vita knappens funktioner ävensom slidens Sr inverkan på det mellersta fjäderpartiet äro desamma som i BC 461/1. Man kan alltså under samtal på anknytningsledningen anropa telefonstationen genom att trycka in vita knappen. Spärren h2 släpper, och Ss föres i uppläge av p2, under det att Sr fortfarande blir kvar i sitt övre läge, påverkad av a8. De olika handgreppen vid ankommande och avgående samtal bli därför beträffande vita och svarta knappen desamma som under avd. B härovan beskri­vits för BC 461/1.

Ledningsschemat är för både CB- och AT apparaten utfört så, att avlyssning av pågående samtal, då mellanstationsapparaten står på genomgång, är omöjliggjord, genom att talanordningen är dubbelsidigt bortbruten både mot L1 och L2; icke heller kan hörtelefonen påverkas i mellersta slidens övergångsläge, ty dels brytes allra först kontakten 52-53 och dels skulle (om justeringen av dessa fjädrar vore felaktig) svarta knappen intaga en övergångsställning samtidigt som den röda. Ej heller kan man - då vita knappen är intryckt för samtal via telefonstationen - vid anknytningsapparaten uppfatta vad som säges, emedan förbindelsen med huvudledningen är bruten i kontakterna 51 och 54, jmfr fig. 51. Induktion mellan anknyt­ningsledningens klocka Ka och reläet R1 är utesluten, då de äro placerade under skilda plåthuvar.

Mellanstationsapparaterna enligt utförande 1. (med tre knappar) komma företrädesvis till användning, då största delen av trafiken på huvudledningen stannar vid huvudapparaten, eller då samtalen under viss del av dagen (kontorstiden) utväxlas från huvudapparaten och sedan från anknytningen, d. v. s. då omställning för genomgående trafik relativt sällan behöver ifrågakomma.

En apparat enligt utförande 2. år lämplig i sådana fall, då ankommande signalen alltid kunna besvaras vid vilkendera apparaten som helst, och då det är viktigt, att anknytningen icke genom glömska blir utestängd från förbindelse med telefonstationen.

Mellanstationsapparaterna för CB system, typ BC 451/1. och 451/2. äro lika med de motsvarande nu beskrivna AT apparaterna utom att fingerskivan bortfaller, se fig. 44. Insatsen är också lika; sålunda skiljer sig fig. 45 från fig. 47 endast därigenom att omställningsanordningarna äiro av olika utförande, men de kunna ju utväxlas efter önskan. I ledningsschemat göres blott den förändring i fig. 50 o. 51, att kontakterna 12-11 i kopplingsplinten förenas med tråden by; därefter gälla dessa figurer även för BC 451.

Navigation: Jans startsida > Telefonmateriel > Telefonapparater > 461

Serverutrymme:  521 kB på www.hjordis.se och 0 kB på web.telia.com. Uppdaterad 2005-09-15