Telefonapparaterna BC305 och BC315, äro CB-
resp. AT bordapparater med förfrågningsledning. I form och storlek likna de de äldre
ändstationsapparaterna BC 300 och BC 310, men de särskiljas dock genom den vita och den
svarta tryckknappen i apparatens lock. De äro konstruerade för att mottaga två
ledningar, liksom en mellanstationsapparat 2 dl. Den ena av dessa ledningar kallas även
här huvudledning, den andra benämnes förfrågningsledning. De båda ledningarna kunna
icke sammankopplas med varann. Huvudledningen får icke dragas in till en telefonstation,
utan apparaterna äro uteslutande avsedda att med sina båda ledningar anslutas till
abonnentväxlar i CB- resp. AT system. En apparat t. ex. BC315, tjänstgör därvid som
två anknytningsapparater, men den har blott en klocka, som i viloläge - då
mikrotelefonen är pålagd - är kopplad till huvudledningen; förfrågningsledningens
båda branscher stå då för avbrott i klykans fjäderparti. Vore huvudledningen
inkopplad till en telefonstation, skulle alltså apparaten i viloläget icke kunna
uppringas från abonnentväxeln. När klykan går upp, kopplas talanordningen in på
huvudledningen, och klockan förbindes med förfrågningsledningen. Medelst den vita
tryckknappen och ström från växelns centrala batteri manövreras ett i apparaten
inbyggt relä. Vid tillslag får reläet självbindning via strömmatningsspolarna och
kopplar talanordningen till förfrågningsledningen. Klockan ställes för avbrott.
Strömbanan genom reläet brytes, då man nedtrycker svarta knappen eller då
mikrotelefonen lägges på. Om man, utan att lägga på mikrotelefonen, trycker ned svarta
knappen, återkopplas talanordningen till samtalet på huvudledningen och klockan till
förfrågningsledningen, varvid den med klockan seriekopplade kondensatorn förorsakar
slutsignal i växeln. Apparaten har icke någon tryckknapp varmed mikrofonen kan
kortslutas, och talanordningen är icke antisidetonkopplad.
Ledningsschemat för BC 315 är detsamma som för CB apparaten, med undantag av att
fingerskivan inkopplats på kontakterna F1, F2 och F3, varvid kortslutningen av F2-F1
borttagits; vidare äro de motstånd m2 resp. m3, som shunta mikrofonen, av olika
beskaffenhet, jmfr principschemorna.
Ankommande samtal. Telefonisten i växeln skall i första hand använda
huvudledningen för koppling av samtal till anknytningen ifråga. Ringsignalen päverkar
Ka via 3-2 och 7-8 i klykans fjäderparti och besvaras omedelbart, sedan man tagit upp
mikrotelefonen, varvid mikrofonen får strömmatning över 20-R1, m1 9-Kni, 30-R1 och
15-Tv. Klockan kopplas samtidigt till L2 över 22-R1, 1-Kn, 6-Kn och 27-R1, men
kondensatorn K2 förebygger anrop i växeln. Då klykan går upp, brytas kontakterna 2-3
och 3-4, under det att 1-2 och 3-5 slutas. Nu kan man med fog säga att BC 315 tjänstgör
som två anknytningsapparater, ty kommer ett brådskande anrop, kan telefonisten koppla
det vidare på förfrågningsledningeu, under det att samtalet på huvudledningen pågår.
Vill abonnenten avbryta det första samtalet, kan han besvara den senare signalen, efter
att ha tryckt ned den återfjädrande vita knappen. Då 17-18-Tv slutes, bildas en
strömbana genom strömmatningsreläerna på stationen och reläet R1, se den streckade
linjen i fig. 75. Efter tillslaget får R1 självbindning, och talanordningen överflyttas
till L2 via 21-19-R1, 9-Kn och 29-27-R1. Ka blir nu dubbelsidigt bortbruten i fjädrarna
22 och 28. Man kan återgå till det första samtalet genom att trycka på svarta knappen.
Genom avbrottet i kontakten 11-12 slår R1 ifrån; L2 kopplas till Ka, och K2 bryter
strömmatningen, så att slutsignallampan tändes; förbindelsen mellan Ll och
talanordningen återknytes. Skulle det första samtalet ha blivit avslutat, innan den
andra signalen besvaras, blir dock den första abonnentens ledning blockerad (genom att
strömmatningsrcläerna å huvudledningen äro magnetiserade i strömbanan genom
R1), tills det andra samtalet slutat, och mikrotelefonen lägges på; nu brytes Rl:s
fasthållning i kontakten 3-5 i klykan.
Avgående samtal på huvudledningen. Mikrotelefonen lyftes av, därvid slutes
kontakten 9-10-Kn; talanordningen inkopplas till huvudledningen och sluter strömbanan
genom anropsreläet, och anropslampan tändes, utan att någondera knappen vidröres.
Samtalet begäres och utväxlas. Då klykan går upp, kopplas Ka till
förfrågningsledningen via 1-6-Kn. Kondensatorn K2 förebygger anrop i växeln, mcn
telefonisten kan nu ringa upp anknytningen på förfrågningsledningen.
Avgående samtal på förfrågningsledningen begäres endast under det samtal
pågår på huvudledningen. Anropet sker genom att trycka pä vita knappen; därigenom
magnetiseras R1 och självbindes i strömkretsen genom anropsreläet. R1 tjänstgör som
fasthållningsmotstånd för samtalet på huvudledningen. Talanordningen inkopplas på
förfrågningsledningen, dess anropsrelä slår till, och dess anropslampa tändes. Man
kan nu bli kopplad till någon av de andra anknytningarna i växeln eller en apparat i
nätet och lämina ett meddelande eller inhämta en upplysning. Efter uträttat ärende
kan man återgå till det första samtalet, om man trycker på svarta knappen, strömmen
genom R1 brytes, och talanordningeu återrinkopplas på L1 över 20-30-R1. Samtidigt gives
slutsignal på förfrågningsledningen, genom att den med klockan seriekopplade
kondensatorn inkommer i ledningsslingan. Utgående från viloläget får man icke lyfta av
mikrotelefonen och omedelbart trycka på den vita knappen, ty då gör man anrop på båda
ledningarna samtidigt, men telefonisten kan endast svara på förfrågningsledningen.
Huvudledningen är nämligen sluten genom reläet R1.
Reläet utlöses även av klykan, då man lägger på mikrotelefonen och kontakten
3-5-Kn brytes, därmed elimineras möjligheten till oavsiktlig blockering av B abonnentens
ledning. Reläets in- och urkoppling d. v. s. talanordningens växling från den ena till
den andra ledningen sker med fullständig kontinuitet, så att brytning av strömmen genom
stationens nedkopplingsreläer icke kan förekomma. Reliiet arbetar tillförlitligt för
6,5 mA med 30 gr. kontakttryck.
[Anm: I ovanstående beskrivning talas om anropslampa m m. Beskrivningen avser
egentligen CB-apparaten BC305.] |